So long lonesome

Idag vaknade jag upp utvilad men trött. Det var som en känsla av att vara vaken men samtidigt ligga i en underbar dvala. (Jag vill gå i dvala i total tystnad och sova en hel vecka utan att vakna upp alternativt gå in i en kokong och stanna där ett tag och inte påverkas av något)



Det ligger något fascinerande i saker som flyger, utlösta av människan men ändå okontrollerbara. Jag tycker om saker utan gränser och slut, öppna vidder, vyer utan slut. Luftballonger här eller som i videon till Heartbeats av Sony, med studsbollarna. Fast att det är Explosions in the Sky respektive José Gonzales kan ju ha något att göra med saken. Om två dagar sitter jag förmodligen i Italien och väntar på något.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Egentligen är jag ju inte postrockarN men hela den skivan är så fruktansvärt bra!

2009-02-10 @ 22:12:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0