Somewhere somehow

Sitter och skriver fran staden London. Nyinstallerad i mitt rum har jag tid for internet. Jag forsokte koppla upp min dator pa hennes natverk men det fungerade inte, kravdes losen for det... 

Efter nagra pahopp och begar ska jag forsoka mig pa en reseblogg.

Jag borjar pa ny kula och startar ny blogg banne mig.

Jag ska forsoka utforska London bast jag kan och skriva om det. Det kan handa att det blir pa engelska eftersom det ar sjukt jobbigt att skriva pa svenska utan de tre sista vokalerna, om nu inte min svenska laptop som medtogs kanske kan koppla upp sig till deras natverk. vilket jag behover losenordet till.

Uppfoljning foljer pa elnailondon.blogspot.se!

Hymne à l'amour

6 månader har gått. Känns som en dag, tio år. Jag har inget tidsperspektiv.

Hittade en av mina favoritdikter skriven av Arthur Rimbaud:

Les étrennes des orphelins

I
La chambre est pleine d'ombre ; on entend vaguement
De deux enfants le triste et doux chuchotement.
Leur front se penche, encore alourdi par le rêve,
Sous le long rideau blanc qui tremble et se soulève...
- Au dehors les oiseaux se rapprochent frileux ;
Leur aile s'engourdit sous le ton gris des cieux ;
Et la nouvelle Année, à la suite brumeuse,
Laissant traîner les plis de sa robe neigeuse,
Sourit avec des pleurs, et chante en grelottant...

II
Or les petits enfants, sous le rideau flottant,
Parlent bas comme on fait dans une nuit obscure.
Ils écoutent, pensifs, comme un lointain murmure...
Ils tressaillent souvent à la claire voix d'or
Du timbre matinal, qui frappe et frappe encor
..............


Kristider

Läste nyss en artikel om matpriser. Det var ganska intressant om hur västvärlden måste betala mer för att Afrikas bönder ska få bättre betalt. Samtidigt skulle förhöjda matpriser drabba de fattiga i städerna. Så för att kunna höja matpriserna måste alla invånare för det första ha samma förutsättningar att betala ett högre pris - vilket aldrig kommer att hända - och därefter kan man höja priserna... Ett evighetsproblem känns det som..

Jag tycker folk- och countrymusik passar alldeles ypperligt sådär i kristider. Sitter och lyssnar igenom Joan Baez och Dolly Parton. Kan inte förstå hur en människa kan förstöra sitt ansikte såsom Dolly gjort. Hon var jättesöt som ung -men hon har iallafall kvar sin självdistans och humor.

Till skillnad från Madonna, vars biografi -skriven av hennes bror- jag just läst klart. Där har vi verkligen bevis på vad kändisskap kan förstöra en människa. Självklart kan jag inte lita på hans ord, men det låter logiskt att hon har ett enormt kontrollbehov, nästintill ohälsosam disciplin och ett gigantiskt ego.


The heat is on

Bra lillasyster-storasyster-ögonblick igår: Satt och lärde Metta att uppskatta musikaler. Tittade först på Dirty Dancing följt av Sound of Music. Älskar scenen där de dansar till Love is Strange och självklart slutscenen. Trots klyshorna med "förbjuden kärlek, fattig kille, rik tjej bla bla bla" kan jag bara gilla det!

På kvällen var jag hos Viktor och firade in året med Mikael och Viktor. Åt excellent rätt med skaldjur följt av otroligt maffig tårta à la choklad av Mikael. Den bestod av...ja, choklad. Kunde inte blivit bättre dessert för min del! Kvällen följdes av intriger med Harrison Ford och en del nostalgiska återblickar på 2009 års musik. Fick även whiskey, endast i medicinskt syfte att försöka återställa min röst. Vilket resulterade i motsatt önskan - jag blev bara hes och somnade för sent för min hals eget bästa.

Perfekt nyår, för att vara ett lugnt sådant. Kunde inte blivit bättre, med undantag för halsen då!

Och året började med hostattacker och första säsongen av Coupling!

2010 är kärlek!

På söndag ska jag på dop och bli fadder till min kusin. Jag önskade jag hade en bil och kunde köra ner. Hatar kommunaltrafik och miljön.....Jag är lat och gör allt för bekvämlighet, iallafall på vintern!!


The crowning of your BIG HEAD

Har nu legat till sängs i snart 3 dagar. Det värsta kom efter att jag smart som jag är åker till Malmö på mellandagsrea med Agnes.

Dagen slutar i psykisk såväl som fysisk utmattning. Viktor kommer och lagar mat och jag ligger mest i feber. Men jag har fortfarande dag 1 svårt att inse att Elnas immunförsvar inte är oslagbart.

Dag 2 spenderas helt och hållet i säng med Strepsil, Ibumetin, Bafucin(?!) och lite A Camp. Väcks kl. 3 av att någon smäller av en massa raketer på torget. Elna tror tredje världskriget har brutit ut och somnar sött om irriterad över människor som gillar att smälla raketer, speciellt på torg där det uppkommer eko vid höga ljud.

Dag 3 - en upprepning av dag 2. Denna dag spenderas dock även av att tänka på nyår. Vilket Elnas hjärna inte klarar av och mamma Malin beordrar Elna att stanna hemma tills jag ska till London. Jag upptäcker att jag har 38graders feber(ignoransen över min feber är total). Mamma Malin blir riktigt sur när Elna ens nämner att gå ut eller ens tänker/planerar något ansträngande såsom att åka bussen någonstans och varnar om hjärtinflammation.

Natt/Dag 4 - vaknar kl 1 och tittar på Dawsons Creek(!) till kl 4 och kan slutligen somna om efter ett glas varm mjölk med honung. Vaknar senare kl 8 och hoppas att jag vaknar för att jag måste ta igen lite vakentid och möjligtvis är frisk?!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Okej, halvfrisk!

Dag 4 - Aktuell mätning: 36,9 grader

Jag vet inte varför jag börjar tilltala mig själv i tredje person. Jag tror febern håller på att komma tillbaka.

Did it again

Jag älskar videon till Did it again. Videon toppar alla dansvideor genom tiderna! Plus för två heta rollinnehavare!



I all hast: Arianna som dansar till Single Ladies. Så sjukt duktig!!


Familjefrid och sjukdom

Julafton, Juldagen, Annandag Jul  - var försvann allt. Allt gick så snabbt!

Åkte ner till Österlen redan den 22e och försökte roa mig på egen hand med Ed Wood och Monthy Pyton på VHS! Blev husmor för några timmar och bäddade husets alla sängar och satte upp granen!

Men till slut kom den återstående familjen och överöste huset med köttbullar, nötter och julöl. Det bästa med att komma tillbaka till sitt barndomshem är att man hittar en massa gamla minnen. På kvällen satt vi och läste Boels gamla dagbok från -98 och skrattade högt. Sprängfylld av naivitet, syskonbråk och stora problem - för en 10åring.



Julafton kunde inte ha blivit bättre. Fick på morgonen leka chaufför till mamma som skulle in och jobba på dagen och Boel fick se mig köra, utlåtande: godkänt.

Vid lunch följde jag med morföräldrarna till mostrarna i Ystad och Tomelilla! Resten av familjen var hos farbrodern min i Baske, men jag var tvungen att ge julklapp till mitt lilla gudbarn så jag följde med mormor och morfar. Måste såklart ge mitt gudbarn lite mer uppmärksamhet än alla andra. Vilket inte är så svårt!

Träffade även mina andra två småkusiner, Hedda och Esther som bara växer och blir sötare(och smalare!). Hedda sprang runt i sitt lockiga, blonda hår med endast trosor på och vara bara bedårande mest hela tiden. Ett enkelt liv att leva. Att bara vara söt.

På kvällen blev det julmiddag med familj och mor- och farföräldrar, där jag bäljade i mig honungsvatten och försökte vara tyst utan större framgång. Julklapparna var än en gång överväldigande många. När jag trodde att julklapparna skulle börja sina var det lika många kvar.



På juldagen åkte jag återigen upp till Hässleholm. Lite sorgligt för jag ville ändå stanna lite längre med familjen! Men i Hässleholm väntade middag på Trebackalång med trevligt sällskap och oväntade julklappar!

Var fortfarande sjuk och drack vin, vilket resulterade i höjd puls och lite kallsvettning. Men det gick över och allt slutade på Björket. Så kan det gå! Eller allt slutade egentligen hemma hos mig.

fu-ge-laa

Fick feber lördag natt. Har ont i hals, kropp och huvud....Varför nu? Varför någonsin kan man ju fråga sig då...

Märkte det lördag natt innan jag skulle gå upp för trappan och kände mig svag i hela kroppen. Som att jag när som helst skulle svimma. Jag kan ju inte veta hur det känns eftersom jag aldrig har svimmat. Men jag kom så nära jag tror det skulle kännas.

Jag var som sagt svag, darrande och det kändes som att jag skulle lösas upp alt. sprängas och falla till golvet. Det var en s.k out-of-body-experience nästan.

På natten vaknade(och väckte förmodligen) ett flertal gånger av min hosta.

Nu har jag försökt vila mig två dagar i rad, men mår inte mycket bättre. kan kanske ha något att göra med min raslöshet som gör att jag inte kan ligga still och bara vila. Precis som under tentatider hittar jag viktigare saker att göra(se talkshower på TV och inslagning av julklappar).

Får trösta mig med lite ögongodis!









Mitt förra inlägg fick mig att leta efter snygga män i sina bästa dagar.

Kom in på Heath Ledger av naturliga anledningar. Det är konstigt att jag kan få såna känslor över hans död, en man jag inte känner. Men det känns som att han står för så mycket mer än att vara skådespelare. Han kändes som en av Hollywoods få talanger och riktigt komplexa personligheter. Måste se hans sista film också! Bara av trailern visas bevis på att han var sin tids bästa. Jag kan nästan påstå, bättre än Thee Johnny. Och ett till faktum: Heath Ledger passar förmodligen i alla frisyrer. Snagg är inte lätt att bära upp må jag säga!

.

Jag har även hittat nytt bevis på att Expressen inte passar till mer än utfyllning av skor, väskor etc..
Jag fick syn på deras "årets sexigaste män". På första plats hamnar enligt dem Matthew Fricking Mc Conaughey.. Med på listan finns även Patrick Dempsey, Nick Lachey och Keith Urban(!!). Inte ens Johnny Depp eller nån vanlig som Brad Pitt(otroligt att han platsar på de listorna han med) är med.....


Oh, the weather outside is frightful

Hej kära blogg

Lite saker har hänt sen sist - jag har tagit körkort!

Jag är så underbart glad att jag inte kuggade. Jag känner att jag koncentrerar mig mer på att jag inte kuggade än att jag faktiskt klarade uppkörningen. Jag antog kanske helt enkelt att jag Skulle kugga. Men det gjorde jag inte och nu är jag lite rädd, rädd för allt ansvar som tillkommer körkortet.

Det värsta är när man kör på små landsvägar som typ är en halv bilbredd och man möter en lastbil i 100 eller nåt... Men det är en ambivalent känsla, för när det går bra är det så jäkla kul att köra bil! Så det är väl bara att komma ut på vägarna så ofta som möjligt innan jag kommer ifrån möjligheten.

Ja, för jag har bestämt mig nu för London i vår (Gud, vad jag har pendlat mellan planer). Jobba, prata engelska med britter(!), njuta osv. Visst London är inte Frankrike, men det är bara en timme till Paris med tåg!
Så kom jag på idag att jag kanske inte kan slösa så mycket med pengarna som jag först trodde. Med tanke på att jag ska utomlands i vår snålar jag hellre nu istället för då, eller i alla fall lite mindre...då, då. För London är ju inte direkt det billigaste stället att bo och jag vet ju inte när jag får jobb osv. osv.

Det har snöat hela dagen, och vår balkong tillåter mig att göra ett fåtal snöbollar. Men först måste jag lura ut Metta på balkongen för att utnyttja dem......

Jag hoppas på en snöig julafton på Österlen!

Just like Christmas

Hade julbak med Viktor igår. Bakade lussebullar och pepparkakshus. Bästa julbaket ever och vi fick snö på kvällen dessutom. Jag tror jag har fastnat vid 10 års ålder. Jag planerar alltid stort sen tröttnar jag efter 5 minuter, men inte nu. Fast lussebullar tröttnar jag inte lika lätt på och pepparkakshus är bara roligt att dekorera och rita upp! Sen kan det ju bero på vem man gör det med:) Tror jag börjar bli vuxen...

Jag är överraskad. jag har inte tröttnat på julen än. Jag tror snarare det blir den bästa julen på länge. Det kan ha att göra med att jag inte gått i någon storstad på en lördag och letat julklappar än. Helvetet finns i Malmö eller Lund på lördagar klockan 14 helgerna närmast jul. Alla människor är som galna och puttas och tänker bara på sig själva, sådär i juletider när man ska vara snäll...

Hatar att gå på marknader, stora folksamlingar osv., där folk ska titta på saker längs sidorna( se marknadsstånd). Jag får panik och nästintill blackout. Jag vill bara att folk ska kasta sig åt sidorna när jag kommer och om de inte gör det har jag lust att slå ned dem..Vaddå storhetsvansinne? Det är ju bara lilla snälla jag.

När jag är i storstäder börjar mitt motto likna: öga för öga, tand för tand...våld helt enkelt. Jag kan inte hjälpa det. Jag tror jag är en våldsam person innerst inne. Fast våldet måste vara inom mina gränser. Min motståndare får alltså inte vara över 10år eller 100 cm. Jag vill inte skadas allvarligt - då skulle jag bara börja gråta- utan jag vill bara ha någon att slå på. Jag behöver en stål-Henrik att slå på!

Jag undrar om boxen gör att jag kan få utlopp för min aggresion eller bara frammanar nya sidor?

Nästa vecka ska jag julhandla, på en vardag! Det ska bli kul! Bara man inte har någon press på sig att köpa nåt blir det bara kul!





Lite äldre, lite visare

Ålder är oslagbart när det handlar om visdom eller självkännedom. Jag lär känna mig själv lite mer för varje dag, blir överraskad av mig själv och lär mig.

Igår hade jag besök av släkt och lite vänner för att fira lite. Det var något kaotiskt på förmiddagen när mamma och jag lagade libanesiskt för glatta livet. Jag har aldrig handskats med filodeg förut men någon gång ska väl vara den första. Efter regn kommer solsken, för att uppnå perfektion krävs misstag osv... Jag tycker verkligen om orientalisk mat såsom libanesiskt och marockanskt. Jag väljer ofta resmål efter matkulturen i landet, det är liksom en del av upplevelsen. Tänk t.ex Italien utan maten och vinet..oh lala.

Anywho! Maten serverades och gästerna blev mätta och glada. Det är så kul när (nästan) hela släkten kan komma. Många av dem jag inte träffat på länge! T.ex min farbror från vem jag tillfrågats bli fadder till hans nyfödda dotter, Sol. Och han tyckte det var helt okej att jag inte var kristen även om han är "extremkristen", så det var bra.

Nu ser jag fram emot varm mat och Project Runway.


Isn't she lovely..

Jag har hittat århundradets längsta restid mellan Hässleholm och Malmö. Tåg avgår från Hässleholm 0.43 och efter ett flertal tågbyten kommer du till malmö kl. 5 på morgonen. Lagom till efterfesten!

Och en annan sak: Jag ska inte åka som au-pair till Frankrike i vår. Jag ska komma till Frankrike på något sätt men inte via någon aupair-familj. De kom hastigt på att de inte vill ha aupair längre eftersom den förre aupairen lämnade dem huxflux för sin pojkvän utan att säga något och tvingade familjen att sätt sina barn på professional daycare. Lite traumatiskt osv.

Men det känns faktiskt som det bästa, även för mig. Kalla det ödet! Men eftersom jag har varit tvungen att ha körkortet klart tills jag skulle resa har jag kopplat all stress till familjen. Nu kan jag slappna av, njuta och göra vad jag vill. Har inga moraliska förpliktelser längre gentemot barnen. Det blir en annan sak om man jobbar för ett företag i London till exempel.

Men ut ska jag, i januari eller februari, och jobba. Har fått några svar från norska och engelska hotell jag sökt jobb på! Efter några månaders arbete funderar jag på en Frankrikeresa med start i Paris och slut på söderkusten alternativt Marocko?!


Si tu disais on y va

Satt och tittade på tysk dokumentär-TV igår kväll med far. På nåt sätt vill jag ändå lära mig tyska, i och för sig vill jag lära mig alla språk i världen. Men tyska känns ändå lite mer logiskt att lära sig än, låt säga, mandarin eller isländska. Sen slog jag över till fransk tv för att känna mig duktig, som sedan slutade med Pernillas jul på TV4+. Anywho!

Jag är så himla sugen på att lära mig tala franska flytande. Jag älskar allt med Frankrike; naturen, maten, översittarmentaliteten och såklart språket.

Idag har jag försökt lära ut treans tabell. Jag tror inte jag skulle klara av att bli lärare. Förstår ni hur frustrerande det är när någon inte förstår vad 3 x 3 är?! Men samtidigt ganska givande att ha elever som är supersmarta! Åh, vad jag skulle favorisera elever om jag blev lärare!


En månad kvar

Något som lyste upp dagen var ändå paketet från CDON med ett stycke Kings of Convenience-skiva, Anchorman, Amelie de Poulain och Nyckeln till frihet. Allt gott, jag har dessutom lite saker kvar som kommer lite senare! Jag tänkte liksom att "jag kommer ändå att vilja köpa de här och de här och de här, kan lika gärna köpa allt på en gång". Klassikerna är en livsinvestering i nöje!

Och idag bokade jag tid med studievägledaren i Lund. Jag tvekar fortfarande på vad jag ska välja. Blä, inget har förändrats sen tvåan. Och har verkligen ingen bra erfarenhet av studievägledning. Antingen är de inte uppdaterade om reglerna som gäller för intagning eller så vägleder dem en helt fel, mot saker man redan vet att man inte vill göra.

Imorgon ska jag gå upp kl.6 för att vara hjälpassistent till treorna på Kyrkskolorna. Känns lite motigt, men när man tänker på vissa tillfällen, som när två små killar satt och sjöng Boom Boom Pow av Black Eyed Peas och försökte lära mig prata på arabiska, blir det lite lättare!

ps- En månad kvar till julafton. Min advent har redan börjat och trapphuset luktar pepparkakor varje dag.


Krossad

Lördagskvällen blev något annorlunda än tänkt. Planerat var en kväll i Malmö. Kvällen slutade dock hemma, största delen i sängen. Jag misstänker att jag är sjuk. Jag har haft ont i halsen och varit febrig ett tag. Drömmer konstiga drömmer och drömmer ytligt. Och jag gick till och med så långt att jag åkte till Malmö men var tvungen att åka hem ganska snart igen. Kunde knappt gå för att jag var så trött.

Det slutade med en kväll framför tv:n. Och vad visas om inte Transformers.  Jag har som princip bestämt att jag aldrig ska se transformers, precis som att jag har bestämt att jag aldrig ska läsa eller se Twilight.

Men öppensinnad (eller uttråkad) som jag var, valde jag att ge den en chans när den visades på TV. Och man kan väl säga att min fördom krossades. Den var faktiskt ganska underhållande, om inte mycket. Visst, den uppfyllde ju mina fördomar något som exempelvis dåligt manus. Men den uppfyllde väl i stora mått sitt syfte i och med att jag satt kvar FASTÄN jag kunde välja att kolla på nurse jackei(som faktist inte är så bra som jag först tyckte). Med andra ord, underhållande. Specialeffekter är ju, även om jag inte vill erkänna det, häftigt. Men något som störde mig genom hela filmen var att robotarna kunde uppvisa känslor och fatta tycka för huvudkaraktären. Vilket känns lite krystat och orealistiskt, kan inte robotar få vara robotar. Men å andra sidan så är ju Transformers verkligen en realistisk film i sig...


Om

Min profilbild

Elna

RSS 2.0