J'ai catarrhe de mon coeur
Ja, lite så började min franskalektion med Johanna. Som därefter kulminerade i sex och samlevnad i brist på fantasi till vår lilla berättelse om pojken från Mali, det blev superbra!
Därefter skulle vi översätta en text om en man på en kaj som tittade på inkommande promar och fick reda på sin kompanjons namn. Ja, texten var obegriplig. Si court, tandis que etcetera......
Varför kunde inte min pappa vara fransk, det skulle lösa alla mina problem.
Vi skulle kunna ta flyget till Provence. Leva på hans vingård och göra vin hela dagen lång, något berusade.
Då tänker kanske ni: AHA, jag ser ett kryphål, ni måste ju ha pengar.
Men då, ser ni, då skulle vi bara åka upp till Paris och sälja några tavlor!
Bombsäker plan det här. Jag ska nog hitta någon stilig fransman som kan adoptera mig!
Ikväll dansade jag i tre timmar med Martin och co.. Det var superkul! Jag vill bara dansadansadansa. Ett år, eller mer, på danshögskola skulle inte vara fy skam. Men pengarna, tiden.... Tid är pengar.. Varför måste jag vara en sån realist, trist!
Nu ska jag sätta mig med min underbara matte(........) som nog kommer att bytas ut mot TV eller något annat roligt..
Allmänbildning är faktiskt viktigt, alltså i form av korrespondenterna eller.....Seinfeld?!
Men om nån känner för att prata om derivatan av x så är jag ju alltid på!......
